Stora guiden till kamerastativ
Att köpa stativ kan kännas knepigt. Här får du Davids bästa tips inför ditt stativköp
David Brohede är en av Moderskeppets populära fotolärare
Vilket stativ är bäst?
Det är lite som att fråga ”vilken typ av bil är bäst?” – det beror förstås på om du ska köra ett flyttlass eller tävla i banracing. Olika bilar är bra på olika saker – samma princip gäller stativ. Men, ganska många behöver en prisvärd och vettig vardagsbil som rymmer 4 pers och lite bagage.
Likadant är det med stativ; det finns tips och funktioner som är bra för de allra flesta. Här får du mina råd inför ditt stativköp.
Du kan inte få allt
Stativet som är superlätt att bära, blir riktigt högt och stadigt uppfällt, och ändå billigt – det finns inte. Därför behöver du välja hur du kompromissar. Den här guiden hjälper dig med det.
Välj vilka två som är viktigast för dig. Oftast är det så att ett stativ med hög maxhöjd också blir tyngre. Men när stativen byggs i modernare material som kolfiber, då kan du hitta ett stativ som är lätt men samtidigt högt och stadigt. Baksidan är då istället priset.
Som väl är finns det vettiga stativ som är tillräckligt lätta att bära, tillräckligt höga och tillräckligt billiga för vanliga hobbyfotografer. I den här guiden vill jag visa vad du ska fråga efter när du kliver in i kamerabutiken.
Men först – få koll på stativets delar
Stativet
- Stativben med sektioner
- Stativhuvud, i detta fall en kulled
- Mittpelare
- Låsknapp för att vinkla ut stativbenen
Stativhuvudet
- Låsvred för kulleden
- Låsning för snabbkopplingsplattan, inklusive säkerhetsspärr
- Snabbkopplingsplatta
- Låsvred för panoramafunktion (lossa denna så kan huvudet roteras enbart åt sidorna)
Stativgängan är standard
Alla vanliga fotostativ har 1/4″-gänga, samma som du har undertill på din kamera eller i mobilhållaren. När du köper stativ kan du alltså vara trygg i att alla vanliga stativ passar i din kamera.
Välj en vanlig snabbkoppling
Snabbkopplingarna finns i olika standarder. De två vanligaste heter Arca Swiss och Manfrotto RC2. Håller du dig till någon av dem har du lätt att hitta extra snabbkopplingsplattor.
Här ser du en snabbplatta som passar till Arca Swiss-systemet.
Fem stativtyper
Ett stativ måste inte vara ett klassiskt trebensstativ. Jag märker att jag har glädje av olika typer av stativ vid olika tillfällen. Här är fem olika stativtyper, i storleksordning:
- Klämstativ
- Bordsstativ
- Monopod eller enbensstativ
- Mellanstort resestativ
- Fullhögt klassiskt stativ
Klämstativet består av en liten “clamp” och en smidig kulled. Ett utmärkt stativ att ha i en liten kameraväska. Du kan fästa den på en stol, en bordskant eller varför inte en trädgren?
Bordsstativ som går att böja benen på. Den här stativtypen rekommenderar jag till dig som inte har något stativ alls idag – det funkar för mobilkameror och upp till små systemkameror.
Både dessa små stativtyper väger mellan 200 och 300 gram.
Enbensstativet eller monopoden använder jag för tunga teleobjektiv, men också som en “fotomast” som hjälper mig höja upp kameran ordentligt.
Det klassiska trebensstativet ger dig stadighet, flexibilitet och hög maxhöjd. Den här typen av stativ är det de flesta tänker på när jag säger “fotostativ”.
Fem viktiga frågor inför ditt stativköp
Börja med att fundera lite på hur du vill använda stativet, för det avgör vad som är bästa köpet för dig. Var så konkret du kan!
- Hur kommer du använda ditt stativ? Fundera på vad och hur du fotograferar, och vilken typ av stativ som verkligen skulle komma till användning för dig. Tänk dig kommande halvåret – när kommer du att behöva stativet då?
- Hur hög maxhöjd behöver du? Dels brukar jag titta på hur högt stativet blir med bara benen utfällda, och dels med mittpelaren upphissad. För vanlig hobbyfotografering räcker ofta en maxhöjd på 130 cm (165 cm med mittpelare).
- Hur litet kan stativet bli ihopfällt? 50 istället för 70 cm gör ganska stor skillnad för din packning.
- Vad får stativet väga, inklusive huvud? Svaret beror helt på hur du kommer att använda stativet. Ett minimalt bordsstativ kan väga under 200 g, medan ett fullhögt stabilt stativ för landskapsfoto kan väga 4 kg. Ett vanligt resestativ som funkar för vanlig hobbyfotografering kan väga mellan 900 och 2000 gram.
- Hur bär du stativet på ett smidigt sätt? Finns väska, bärrem eller ögla? Fundera på hur långt du behöver bära stativet, och hur kan du få med dig det samtidigt som du bär kameran och ev annan packning.
En bra väska till stativet är värd att betala lite extra för! Bärrem och handtag är ett plus. Den vadderade väskan skyddar stativet mycket bättre än den tunna påsen.
Bästa sättet att bära ett tyngre stativ är att välja en fotoryggsäck med stativfäste. Då kan du bära det långt utan att få ont.
Ett bordsstativ funkar både för mobilkameran och en lättare systemkamera.
Köp inte stativ utan dessa funktioner
Tre saker jag rekommenderar alla fotografer är följande:
- Kulled är det smartaste huvudet för dig som fotar mest stillbilder. Kulleden gör det snabbt och enkelt att rikta in kameran som du vill. Undantagen är om du enbart fotar i studio (då passar 3-vägshuvud bättre) eller om du enbart filmar (då bör du välja ett oljedämpat videohuvud för att kunna göra mjuka rörelser med videokameran).
- Snabbkoppling är smart för alla som någonsin använder kameran utan stativet. Snabbkopplingen gör att du enkelt kan klicka fast kameran från stativhuvudet, och slipper dra åt en skruv varje gång. Undantaget är de riktigt små stativen (klämstativ och bordsstativ) där snabbkopplingen skulle ta för stor plats.
- Mobilhållare, oavsett vilket stativ du väljer. Då har du friheten att använda stativet med din vanliga kamera och mobilkameran.
Extra funktioner
Det är värt att betala lite extra för vissa specialfunktioner. Vilka – ja, det beror på vilken typ av fotograf du är. Några funktioner jag brukar titta efter är:
- Möjligheten att vika ut benen helt åt sidan, så att stativet kan monteras i lutande miljöer och trappor.
- Vändbar mittpelare, så att kameran kan monteras hängande undertill. Då kommer du närmare marken.
- Att kunna “bygga” en monopod från mittpelaren och ett av benen. På så sätt får du “2 i 1”.
- Vika ut mittpelaren åt sidan.
- Viks benen uppåt eller klassiskt, nedåt? Det avgör hur stort stativet blir ihopfällt. Om benen fälls uppåt kan stativet göras mindre.
- Panoramahuvud.
- Spikfötter.
Att kunna vika ut benen i brant vinkel är smart. Då funkar stativet bättre i ojämn terräng.
Vändbar mittpelare är en vanlig funktion – kolla gärna så att stativet du köper kan detta. Då kan du få riktigt låga bildvinklar.
Du som vill fotografera makro, mat eller flat lays har glädje av att kunna vika ut mittpelaren åt sidan.
Många moderna resestativ viks ihop genom att benen fälls uppåt istället för nedåt. Det ger ett kompakt format eftersom kulleden “göms” mellan benen istället.
Ett panoramahuvud gör att du kan lossa den lilla ratten och enbart vrida huvudet i sidled.
Spikfötter är inbyggda på vissa stativ. De vrids då fram ur gummifoten. Spikfötterna är bra när du fotograferar på hala material som tex is.
Materialet styr priset och vikten
Stativet ska vara starkt och ändå lätt. Därför har det lönat sig att bygga stativ i mer moderna material, som kolfiber. Fortfarande är det vanligaste materialet aluminium, som också är starkt och lätt – men ett kolfiberstativ kan göras ännu lättare.
Många stativ finns i en aluminiumvariant och en kolfibervariant, där den senare är lättare men dyrare.
Mitt råd till dig är: välj kolfiber om du har råd och du vill åt lägsta vikt. Undantaget är om ditt stativ ska tåla hårda tag och smällar. Då är aluminium ett bättre val, eftersom kolfiber är känsligare för slag. Kolfiber kan lättare få sprickor och små skador.
Stadighet är både material, kvalitet och din hanteringsteknik
Stativets uppgift är att hålla din kamera helt stilla under exponeringen. Mittpelaren är stativets svagaste punkt. Med upphissad mittpelare riskerar du mer rörelse och skakningar, tex pga vind eller andra orsaker till rörelse. Med lägre höjd, bra underlag och nedvevad mittpelare blir stativet märkbart stadigare.
Du kan alltså i viss mån kompensera ett sämre/billigare stativ med bra stativhanteringsteknik.
Typ av foto avgör vad som är bästa köpet
Vad som är bäst för dig avgörs av vilken typ av foto du vill hålla på med. Prislappen spelar förstås också roll.
Några typer av fotografer väljer stativ
Landskapsfotografen reser ofta med bil och är beredd att bära tungt för att få ett högt och riktigt stadigt stativ. Hen är också beredd att betala mycket för ett stativ i kolfiber, eftersom stativ används så mycket och är en väsentlig del av utrustningen. Här kan du höra Patrik Larsson berätta om hur han väljer stativ.
Studiofotografen som aldrig tar med stativet utanför studion gillar ett riktigt tungt stativ, bara för att det ska bli extra stadigt. Aluminium eller tyngre metaller fungerar bra.
Hobbyfotografen som ibland vill fotografera stjärnhimlen, landskap eller andra motiv med långa slutartider vill hitta en bra kompromiss mellan vikt, pris och maxhöjd. Hen väljer ett mellanstort resestativ i aluminium eller kolfiber.
Friluftsfotografen som ska vandra långt med utrustningen prioriterar ett riktigt lätt stativ. Därför får det kosta mer, och gärna vara tillverkat i kolfiber.
Inredningsfotografen som gör mycket flat lays vill ha ett stativ som kan fälla mittpelaren åt sidan. Det får gärna nå full ståhöjd, men samtidigt inte alltför stort och tungt.
Sportfotografen som ska samsas på trånga utrymmen väljer ett enbenstativ, så kallad monopod. Det är smidigt och snabbt att jobba med, och hjälper framför allt vid användning av tunga teleobjektiv. Se hur sportfotografen Johanna Lundberg använder enbensstativ.
Makrofotografen prioriterar att få ner kameran lågt, nära marken. Vändbar och vikbar mittpelare och smidig hantering är viktiga egenskaper.
Fotoentusiasten som ska ut på långresa och ha förutsättningar för både stillbild och vlogg väljer ett minimalt bordsstativ. Det väger inte mycket och går ner i en kompakt packning. Se hur ett bordsstativ hjälper dig att fotografera vattendrag.
Fundera och skriv ned
Som du märker finns inte ett stativ som är bäst på allt. Fundera på hur du kommer att vilja använda stativ i ditt fotograferande, och skriv gärna ned svaren på dessa frågor. Då har du en smart fusklapp att ta med till kamerabutiken.
- Hur kommer du främst använda stativet?
- Maxvikt?
- Hur högt ska det kunna bli?
- Vad får det kosta?
- Vilken typ av stativhuvud är bäst för dig? För de flesta är en kulled med snabbkoppling smartast.
Specifika modeller?
Har du frågor om specifika stativmodeller? Då är mitt råd att höra av dig till Cyberphoto, som är kända för sin hjälpsamhet. De följer med i utvecklingen när nya modeller kommer, och kan guida dig rätt.
Lycka till med ditt stativköp!
