Få koll på upplösning, dpi och ppi

Hur många pixlar behöver du? Är det verkligen sant att ppi-värdet bara spelar roll när du skriver ut bilder? Anders förklarar hur din bild påverkas av dpi/ppi-värdet.

Anders Sejdeborn

På sätt och vis är det inte konstigt att begreppet upplösning är så missförstått. Upplösning i kontexten digital bild kan nämligen syfta på väldigt många saker: kameraupplösning, skärmupplösning, skannerupplösning, utskriftsupplösning, skrivarupplösning, bildupplösning, och så vidare.

Den mest utbredda missuppfattningen är att kvaliteten hos en bildfil påverkas av dpi/ppi-värdet. Så är inte fallet. Dpi och ppi har ingenting med själva bildfilens kvalitet att göra. Men mer om det senare. Låt mig ta det hela från början.

Ju fler pixlar, desto bättre kvalitet

Digitala bilder är som bekant uppbyggda av många pixlar. Om antalet är tillräckligt stort kommer du inte kunna urskilja de enskilda pixlarna när du tittar på bilden. Många pixlar ger alltså en bättre upplevd kvalitet än färre pixlar.

Bild på ett slott i alpmiljö: till vänster ett skarpt motiv i många pixlar, till höger blurrigt motiv i få pixlar

Vad är då bildupplösning? Jo, inget annat än just antal pixlar. En bild med hög upplösning innehåller många pixlar. En bild med låg upplösning innehåller få pixlar. Ju fler pixlar, desto högre bildupplösning och därmed högre kvalitet. Alltså:

Bildfilens upplösning (och därmed kvalitet) bestäms av antalet pixlar.

Hur rimmar det med det vi vet om kameror? Kameror anger sin upplösning i megapixel, alltså hur många miljoner pixlar som bilderna från kameran innehåller. En bild från en kamera med 18 megapixel innehåller således 18 miljoner pixlar och levererar därför bildfiler med högre upplösning och kvalitet än en kamera med 12 megapixel (12 miljoner pixlar).

Fler megapixel ger bättre kvalitet

Notera att jag hela tiden syftar på bildfilens objektiva kvalitet. Saker som exponering, skärpa, fokus, bilddefekter och annat som vi också kan klumpa ihop under begreppet “kvalitet” är något annat.

Dpi och ppi då?

Om nu bildfilens kvalitet helt och hållet styrs av antalet pixlar, var kommer dpi och ppi in i matchen? Det handlar helt och hållet om utskrifter. Dpi/ppi anger nämligen utskriftsupplösning.

Först bara, så du vet vad vi pratar om:

  • Dpi står för dots per inch, ”punkter per tum”.
  • Ppi står för pixels per inch, “pixlar per tum”.

Innan jag fortsätter är det på sin plats att reda ut en liten språkpolis-grej: Enheterna dpi och ppi används ofta synonymt. Många säger dpi oavsett vad det handlar om. Den som är lite petig brukar påpeka att ppi är rimligare så länge vi pratar om digitala filer och enheter. Det är inte så noga vad du väljer att säga. Var bara medveten om att båda enheterna förekommer.

Det finns också en tredje kusin vid namn lpi (lines per inch) som berör rastertryck, men det faller utanför den här artikeln.

Vad menas med utskriftsupplösning?

En digital bildpixel har ingen bestämd fysisk storlek. Din skrivare har därför ingen egen uppfattning om hur stor varje pixel ska bli när du väl skriver ut din bild. Ska varje pixel vara 0,01 mm bred eller 1 mm bred? Skrivaren behöver den informationen från dig.

Det är exakt vad bildens dpi/ppi-värde handlar om. Det är din instruktion till skrivaren. En siffra som lagras ihop med filen så att skrivaren vet hur stora pixlarna ska bli. Värdet påverkar inte själva bildfilen i sig på något sätt.

En pil med texten "till skrivaren" pekar på en illustration av bildfil taggad med 300 ppi.

I praktiken skulle det bli väldigt små tal om du ska ange hur stor en enskild pixel ska bli. Istället anger du hur många pixlar det ska ryms längs en tum av utskriften. I Sverige är vi mer vana att tänka i centimeter, men här gäller tum fortfarande av historiska skäl.

Illustration av en bildfil som berättar för skrivaren att bilden ska skrivas ut med 300 pixlar

Ett högt värde innebär alltså att pixlarna blir små så att det ryms många längs varje tum av utskriften. Ett lågt värde innebär att pixlarna blir större så att det ryms färre längs varje tum.

Det är förklaringen till att ett högre dpi/ppi-värde ger en bättre utskriftskvalitet än ett lägre värde. Pixlarna blir mindre (och därmed också bilden), vilket minskar risken att vi ser pixlarna med blotta ögat.

Huvudpoängen här är så central att jag vill upprepa den en gång till: Dpi/ppi-värdet är enbart en liten siffra som avgör hur stor utskriften ska bli. Det har ingenting med själva bildfilens kvalitet att göra.

Vad ska du välja för dpi/ppi-värde?

Nästa fråga är förstås hur små pixlarna måste vara för att ge en bra kvalitet. Det beror på betraktningsavståndet, eftersom målet är att betraktaren inte ska kunna urskilja de enskilda pixlarna. Därför måste saker som betraktas inom en armlängds avstånd (tidningar, mindre bilder, reklamblad, etc) ha ett högre dpi/ppi-värde än saker som ses på långt håll (posters och affischer, bussreklam, etc).

Avståndet avgör hur mycket ppi som krävs

Historiskt sett har 300dpi/ppi varit ett standardvärde i tryckeribranschen. Det ger superb kvalitet, även när utskriftens betraktas på riktigt nära håll. Då är pixlarna så små att det mänskliga ögat inte kan urskilja dem. Men egentligen kan man säga att alla värden över 240dpi/ppi brukar räcka gott om man inte är mikroskop-petigt lagd.

Om du ska skriva ut en meterstor bild för att hänga på väggen kan det däremot räcka utmärkt med runt 150dpi/ppi eller ännu lägre. Och ska du tapetsera en hel husfasad med din bild är 50dpi/ppi en helt rimlig utskriftsupplösning.

Det finns två vägar att gå när du ska förbereda en bild för utskrift: Antingen anger du ett passande dpi/ppi-värde direkt eller så börjar du med att ange hur stor du vill att din utskrift ska bli i centimeter. I Photoshop sker alla dessa inställningar under Bild > Bildstorlek.

Så ställer du in rätt dpi/ppi-värde i Photoshop CC

När du ska ange ett dpi/ppi-värde inför utskrift av din bild är det en sak som är väldigt viktig: Släng aldrig bort pixlar i onödan! Kom ihåg att bildfilens kvalitet avgörs helt och hållet av antalet pixlar. Alltså vill du i normalfallet behålla så många pixlar som möjligt.

Problemet är att vissa program i grundläget har kopplat ihop utskriftsupplösning med pixelantalet. Så att båda påverkas så fort du ändrar den ena. Det är på många sätt dumt, lite som att tejpa ihop salt- och pepparkaret hemma i köket.

Skulle du gå in i Photoshop under Bild > Bildstorlek och direkt ändra din utskriftsupplösning till exempelvis 300 dpi/ppi finns alltså risk att pixelantalet påverkas negativt. Det inträffar när rutan “Ändra” är ikryssad. Se därför till att den alltid är okryssad innan du ändrar värdet.

Alla originalpixlar kommer då att finnas kvar och programmet räknar automatiskt fram hur stor din utskrift kommer att bli i cm.

Dialogruta över Bildstorlek i Photoshop.

Det här är för övrigt också tekniken du använder om någon propsar på att du ska “skicka en bild med 300dpi/ppi” utan övrig information. Har du däremot också fått ett exakt mått på den fysiska storleken använder du istället nedanstående teknik.

Så ställer du in rätt fysisk storlek på utskriften i Photoshop CC

Ibland kan det hända att du hellre vill ange ett fysiskt mått på hela utskriften. Om du exempelvis ska skriva ut en bild och placera den i en ram som är 10×15 cm vill du inte behöva räkna fram vilket dpi/ppi det motsvarar, givet antalet pixlar i din bild.

I så fall skriver du först in det fysiska måttet i cm i rutan för bildstorlek. Även här ser du till att rutan “ändra” inte är ikryssad. Nu är det istället dpi/ppi-värdet som Photoshop räknar fram automatiskt.

Dialogruta över Bildstorlek i Photoshop

Skulle det nu vara så att din bild innehöll så många pixlar att det automatiska dpi/ppi-värdet blir väldigt högt kan det vara vettigt att minska det en aning. Ett värde som är över 300 är nämligen onödigt och riskerar bara att slöa ner utskriftsprocessen.

Kryssa i Ändra-rutan när du vet att inget viktigt kastas bort

Eftersom du vill behålla de fysiska måtten du angav måste du nu (för första gången) kryssa i rutan “Ändra”. När du sedan skruvar ned utskriftsupplösningen kommer Photoshop att kasta onödiga pixlar istället för att ändra storleken på din utskrift (men eftersom du har gjort allting i rätt ordning vet du att endast pixlar som är onödiga för utskriftens kvalitet kastas bort). Alltså:

  1. Ange först fysiskt mått i centimeter (Ändra ej ikryssad)
  2. Kolla vilken utskriftsupplösning det gav. Om värdet är över 300 kan du kryssa i rutan Ändra och ange exakt 300 istället. Om värdet är lägre än 300 funderar du över om värdet räcker för att ge en tillräckligt bra utskrift för ditt ändamål (se ovan)
  3. När du sedan skriver ut bilden kommer du att få rätt storlek.

Så funkar det på webben

Hur är det då med bilder som du lägger upp på webben? Hur ska de hanteras? Jo, där är det återigen antalet pixlar som styr allting. Dpi/ppi-värde har ingen som helst betydelse. Vilket ju är logiskt baserat på det du vet nu. Enklare uttryckt:

Webben är ingen skrivare och struntar därför i vad du skickar med för skrivarinstruktioner.

Illustration av bildfil som berättar utskriftsinformation för skärmen som struntar i ppi / dpi

Innebär det att du i teorin skulle kunna ange vilken utskriftsupplösning som helst på webbilder? Ja! Om du sparar samma bild i två versioner, en med ynka 1 dpi/ppi och en med exempelvis 300 dpi/ppi, kommer de bli exakt identiska på webben.

Olika ppi / dpi ger identiska bilder på webben

72 dpi/ppi är bara trams

Det här förvånar alla som har en tydlig bild av att webbilder ska sparas med en viss upplösning. Det finns nämligen många felaktiga råd, även från i övrigt kunniga personer. Men du kan alltså vila helt trygg i att det bara är nonsens.

Den vanligaste myten är att webbilder ska ha 72 dpi/ppi. I den här kortfilmen berättar jag vad den konstiga siffran kommer ifrån:

I Windows-fallet kan man också höra siffran 96 dpi, som förstås är lika mycket nonsens.

Att filstorleken blir mindre när du anger 72 dpi/ppi bygger på ett missförstånd

Vissa vittnar envist om att deras webbilder trots allt blir betydligt mindre och mer snabbladdade om upplösningen anges till 72 dpi/ppi. Men det är bara en chimär. Anledningen är då att Photoshop-rutan “Ändra” har varit ikryssad, vilket innebär att en minskning av värdet gör att även pixlar kastas bort. Och det påverkar filens storlek och kvalitet. Men inte dpi/ppi-värdet i sig.

En sak att notera är dock att en bildfil måste ha en definierad utskriftsstorlek associerad till sig. Så inte skrivaren blir ledsen om bilden någon gång i framtiden skrivs ut. Så även om jag kanske inte har någon plan på att någonsin skriva ut bilden kan värdet inte vara helt tomt. Även webb-bilder HAR alltså en utskriftsupplösning, trots att den är betydelselös. Möjligen är det en delförklaring till alla missförstånd.

ppi / dpi måste vara deifnierat

Många tjänster på webben, till exempel Facebook, kastar bort onödig information när du laddar upp bildfiler på webben, inklusive den utskriftsupplösning du eventuellt har angett. Men eftersom värdet alltså inte kan vara tomt tilldelas ett nytt av Facebook, och då används just 72 av historiska skäl. Men det är alltså helt betydelselöst. Det hade kunnat vara vilket annat värde som helst.

Så hur stora blir bilder på webben då?

Men vänta nu. Jag var ju tvungen att berätta för skrivaren hur stora bildens pixlar skulle bli. Varför måste jag inte göra samma sak med webben? Hur vet webben hur stora mina bilder ska vara?

Jo, webben visas ju på skärmar och skärmar vet!

Skärmupplösning

Låt mig förklara varför skärmar vet hur stora bilderna ska bli. Varje skärm består av pixlar. Ett fast antal pixlar som skärmtillverkaren har bestämt. Skärmupplösningen kan exempelvis vara 2560×1440 pixlar.

Och om vi för ett ögonblick bortser från moderna högdensitetsskärmar (retina, etc) så är förhållandet enkelt: en bildpixel visas på varje skärmpixel. Så om din bild är 1000 pixlar bred kommer det att gå åt 1000 skärmpixlar för att visa bilden på webben. Samma förhållande gäller när du betraktar bilden i 100% i exempelvis ett bildbehandlingsprogram.

Skärmen behöver alltså ingen instruktion från dig. Den vet redan hur bilden ska visas.

Nu finns det ju skärmar i alla möjliga olika storlekar och upplösningar. Det gör att du aldrig vet exakt hur stor din bild visas i fysiska centimetrar. Bilden kommer ha en storlek på syrrans iPad, en annan på kollegans laptop. Dessutom kan ju webben skalas ned när du använder små fönster eller lågupplösta skärmar. Då kan det förstås hända att en bild – som i 100% är 1000 pixlar stor – visas mindre, även i pixlar räknat.

Bildens storlek beror på enheten

Även skärmars upplösning kan förresten anges i ppi. Om vi låtsas att jag har en skärm som har 3000 pixlar på bredden och är 15 tum bred kommer skärmens upplösning att vara 3000/15 = 200 ppi. Längs varje tum ryms det alltså 200 skärmpixlar.

I praktiken är det aningen bökigare att räkna ut skärmens interna ppi eftersom tum-måttet alltid mäts längs diagonalen. Så vill du verkligen ha en exakt siffra får du rota fram gamla matteboken från grundskolan och repetera Pytagoras sats. 🙂

Skilj på skärmupplösning och utskriftsupplösning

Jag nämner det här främst för att du inte ska blanda ihop skärmupplösningen med utskriftsupplösningen jag har pratat om tidigare. De har inte med varandra att göra och anger helt olika saker, även om de alltså kan anges med samma måttenhet. (Enda gången de är intressanta samtidigt är om du vill att en bild ska bli exakt lika stor på din skärm som den sen blir på papper. I så fall måste du se till att utskriftsupplösningen är identisk med just din skärmupplösning).

Den enda parametern du alltså styr över när det handlar om webb-bilders kvalitet och storlek är antalet pixlar. Exakt fysisk storlek avgörs av enheten som bilden betraktas på.

Det här är ett av skälen till att kamerabilder behöver förberedas innan de laddas upp på webben. Det troliga är att din digitalkamera har en högre upplösning än din skärm. Så om du inte förminskar antalet pixlar och sparar om bilden innan du skickar, riskerar den alltså att bli jättestor på mottagarens skärm. Men även här är dpi/ppi förstås betydelseslöst.

En kommentar om högdensitetsskärmar

I takt med utvecklingen så har skärmtillverkarna gjort varje skärmpixel mindre och mindre vilket gör att skärmarna kan innehålla fler och fler pixlar (alltså ha högre och högre upplösning). Det leder ofrånkomligen till ett problem. För eftersom en bildpixel visas på en skärmpixel kommer bilder till slut vara så små att det blir opraktiskt. En ikon som är 300 pixlar bred skulle riskera att bli yttepytteliten på en väldigt högupplöst skärm.

Moderna skärmar behöver skala upp element

På en högdensitetsskärm kan det därför vara så att allting skalas upp till större storlek. Kompatibla gränssnitt och text och liknande kan ofta förstoras utan kvalitetsförlust och visas då i fantastisk upplösning. Uppladdade bilder som inte finns i högre upplösning riskerar däremot att tappa i kvalitet.

Men man ska komma ihåg att vi nu är mitt i ett teknikskifte. På sikt kan vi förvänta oss att högdensitetsupplösning har blivit standard och att allt innehåll som skapas är anpassat efter det. Tills dess får du vara medveten om att det inte alltid är så enkelt att en bildpixel = en skärmpixel på webben.

Vad som händer i framtiden återstår att se. Utvecklingen av mobila enheter ställer allt högre krav på att designa i exakta fysiska storlekar. Ett önskemål kan exempelvis vara att en viss knapp i ett gränssnitt ska vara exakt 3 centimeter bred, oavsett vilken enhet den betraktas på. Lösningar på den typen av problem experimenteras det med just nu. Den som lever får se.

Skrivarupplösning handlar om prickar

När vi pratar om olika upplösningar vill jag varna för en liten språklig fälla. Utskriftsupplösning är alltså dpi/ppi-värdet som lagras ihop med bilden och avgör hur stora pixlarna ska bli i utskriften. Skrivarupplösning, som anges på etiketterna intill skrivarna på Mediamarkt, är något annat.

Utsrkfitsupplösning är inte detsamma som skrivarupplösning

När det gäller skrivare är det nämligen inte så enkelt som det är på skärmar. En bildpixel blir alltså inte till en enda bläckprick på papperet. Vilket är tur, för då hade skrivaren nästan behövt en färgpatron för varje färg du kan skapa i datorn.

En enklare hemmaskrivare klarar istället bara av fyra färger (cyan, magenta, gult och svart). Men genom att skapa mönster av väldigt små bläckprickar i de fyra grundfärgerna kan skrivaren simulera de flesta färger.

Vi tar en grön pixel som exempel. Skrivaren har alltså ingen grön färgpatron utan bygger istället upp den gröna pixeln med ett mönster av gula och cyanfärgade bläckprickar. Och eftersom varje bildpixel måste byggas upp av många bläckprickar på det här viset behöver skrivaren ha en högre upplösning än bilden.

En skrivare bygger upp varje pixel med bläckprickar

Om du läser skrivarspecifikationer kan du därför läsa värden som 1200 dpi, 2400 dpi och liknande. (Ofta anges två värden där det högre är ett ”optimerat värde”. Det lägre värdet är den sanna upplösningen).

Så trots att det inte finns någon anledning att gå över 300 dpi/ppi vad gäller utskriftsupplösning vill du i regel ha en betydligt högre skrivarupplösning.

Detsamma gäller för övrigt skannerupplösning. När bilden digitaliseras vill du ibland att varje tum av bilden ska översättas till fler än 300 pixlar. Varför? Jo, på så sätt kan du ju skriva ut bilden i större format än originalet, utan att kvaliteten blir för dålig (givet att originalet är tillräckligt detaljrikt).

Slutligen bör det nämnas att både vad gäller skrivare och skannrar finns det många fler faktorer som avgör kvalitet – antalet färgpatroner, typ av skrivare, dynamiskt omfång och annat som ligger utanför den här artikeln.

Finns det några undantag?

Är det verkligen sant att dpi/ppi-värdet bara spelar roll när du skriver ut bilder? Nästan. Det kan uppstå vissa specialfall så fort fysiska måttenheter äntrar scenen. Ett exempel är i ordbehandlaren Word. På sätt och vis kan du ju i grundläget betrakta Word som en enda stor förhandsgranskning av en framtida A4-utskrift som ju har en fast fysisk storlek (210x297mm).

Vad innebär det? Jo, när du klistrar in en bild i Word kommer dpi/ppi-värdet avgöra hur stor bilden blir initialt. Det har dock som vanligt ingen direkt betydelse för kvaliteten. Drar du upp bilden till en viss storlek kommer den ha samma kvalitet, oavsett vilket dpi/ppi-värde den hade.

Word läser ppi / dpi

Storleken på teckensnitt är en annan sak som mäts i en fysisk enhet, nämligen punkter. 1 punkt är 0,3528mm. Bokstäver som är 14 punkter stora kommer att vara 4,513 mm höga.

För Photoshop hade det egentligen varit mer logiskt att ange teckensnittsstorleken i pixlar, men för att behålla samma standard som gäller i övriga sammanhang används punkter även där. För att veta hur det ska översättas till pixlar måste programmet därför snegla på dokumentets dpi/ppi-värde. 14 punkters text i ett dokument med 72dpi/ppi kommer därför bli större på skärmen än i motsvarande dokument med 300dpi/ppi.

Även i vissa digitala renderingssammanhang kan utskriftsupplösning spela in. Men allt sånt är alltså bara specialfall.

Generellt kan du betrakta dpi/ppi-värdet som en siffra som enbart har betydelse när digitala pixlar ska ut på papper.

Var trygg i att du har rätt inställningar

Att förbereda och spara bilder på rätt sätt kan kännas svårt, oavsett om de ska laddas upp på din egna blogg eller skickas till tryck på en tidning. I kursen Bildleverans lär du dig hur du ska hantera färgrymd, skärpa, metadata, filformat och upplösning för att hitta de optimala inställningarna i olika fall.

Senast uppdaterad: 2 juni 2021