Skärpedjup är en term du stöter på ganska snabbt när du ger dig in i fotohobbyn. Den enklaste beskrivningen är att skärpedjupet är området där din bild är skarp. Alltså området där saker och ting är i fokus.
Om du lyckas med kameran kommer ditt huvudmotiv förhoppningsvis ha perfekt fokus. Men i varje bild finns ett parti både framför och bakom huvudmotivet som också har acceptabelt fokus. Och detta kallas alltså skärpedjupet.
Hur du kan använda skärpedjupet lär du dig i David Brohedes onlinekurs: Kom igång med din systemkamera.
Om du har ett kort skärpedjup är det bara ett litet område framför och bakom huvudmotivet som är skarpt.
Kort skärpedjup
Har du ett långt skärpedjup är området större och ett riktigt långt skärpedjup kan göra både förgrunden och bakgrunden lika skarpa som huvudmotivet.
Långt skärpedjup
Därför vill du ta kontrollen över skärpedjupet
Varför skulle du vilja ha ett visst skärpedjup? Jo, som exemempel kanske du vill ha ett kort skärpedjup för att göra bakgrunden oskarp och på så vis framhäva motivet.
Ett kort skärpedjup gör att den röriga bakgrunden inte tar fokus från porträttet.
Eller så kanske du vill ha ett riktigt långt skärpedjup för att få både förgrunden och bakgrunden skarp i en landskapsbild.
Kontroll över skärpedjupet är alltså ett av dina vassaste vapen som kreativ fotograf.
För en nybörjare brukar ett kort skärpedjup vara den mest iögonfallande skillnaden mellan proffsiga och amatörmässiga bilder, inte minst när det handlar om porträtt.
Så får du suddig bakgrund i dina bilder
Genom att ta bilder med stor bländare kommer ditt motiv vara skarpt och bakgrunden suddig. Lär dig hur i gratiskursen Grunderna i att fotografera. Titta på avsnittet direkt här.
Så kan du påverka skärpedjupet
Hur stort skärpedjupet blir kan du påverka genom en rad olika tekniker och inställningar. De två viktigaste är avståndet till huvudmotivet och bländarens storlek.
Avstånd till motivet
Om du kommer närmare ditt motiv kommer du att få ett kortare skärpedjup.
Du kan åstadkomma effekten både genom att krypa närmare motivet rent fysiskt, men det går precis lika bra att zooma in på motivet. Det som avgör är hur mycket bildyta ditt huvudmotiv upptar.
Bländaren och brännvidden är densamma, men genom att krypa lite närmare motivet har jag fått suddigare byggnader i den högra bilden. Den vänstra bilden är beskuren till samma bildutsnitt.
På många makrofoton syns det tydligt hur kort skärpedjupet blir när kameran är riktigt nära motivet.
Bländaren
Ju större bländaröppningen är, desto kortare blir skärpedjupet. Vill du ha en så suddig bakgrund du bara kan, ska du alltså ha stora bländare – det vill säga låga tal som 1.4, 2, 2.8 osv.
Anledningen är att större bländaröppningar får ljuset att brytas på ett vis som gör att fokus avtar snabbare kring huvudmotivet.
Med små bländaröppningar kan du se till att fokus avtar så långsamt att skärpedjupet i praktiken blir oändligt. Det möjliggör exempelvis att bergen vid horisonten blir skarpa, samtidigt som stenen i förgrunden.
Kamerans sensorstorlek påverkar indirekt
Skärpedjupet har också en koppling till hur stor kamerasensor du har. Men indirekt är det återigen avståndet till huvudmotivet som är nyckeln.
Med en större sensor måste du ju befinna dig närmare objektet om huvudmotivet ska uppta lika mycket bildyta. Och ett närmare avstånd innebär som sagt ett kortare skärpedjup. Därför brukar man uppleva att en kamera med en större sensor kan ge ett kortare skärpedjup.
Brännvidden påverkar inte det faktiska skärpedjupet
En vanlig missuppfattning är att brännvidden i sig påverkar skärpedjupet. Det är alltså inte sant. När du zoomar in med ett teleobjektiv får du inte ett kortare skärpedjup än när du använder ett vidvinkelobjektiv, så länge jämförelsen görs när huvudmotivet upptar lika mycket bildyta.
Rent visuellt kan det dock upplevas som ett kortare skärpedjup eftersom teleobjektivet får bakgrunden att se närmare ut. Den suddiga bakgrunden ”förstoras” och upplevs på så vis ännu suddigare.
Den här skalbaggen plåtade jag på Borneo. Den långa brännvidden (300mm) pressar ihop motivet och ger en känsla av mer suddighet.
Vad menar vi med skarpt?
Frågan är då vad vi menar med ”tillräckligt” i fokus? Jo, det är någonting man har experimenterat sig fram till.
Titta på punkterna nedan. Jag har gjort dem suddigare och suddigare utåt kanterna. Nära mitten är effekten så svag att vi fortfarande betraktar punkterna som skarpa. Lite längre ut känner vi däremot suddigheten tydligt.
Skärpedjupet är alltså det område som är så pass mycket i fokus att vi inte upplever en uppenbar oskärpa.
Det blir ingen absolut gräns eftersom det också beror på hur långt ifrån punkterna vi tittar. Om du ställer dig ett par meter ifrån skärmen kommer ju de flesta punkterna se ungefär lika skarpa ut.
Därför använder olika kameratillverkare lite olika definitioner för hur man ska räkna på skärpedjup.
Här har jag ritat suddigheten symmetriskt, men ska man vara noga så ökar oskärpan ofta snabbare mot kameran. För lite kortare brännvidder brukar man säga att ungefär en tredjedel av skärpedjupet finns framför motivet och ungefär två tredjedelar bakom.
Bokeh
Partier som ligger utanför skärpedjupet kan uppvisa så kallad ”bokeh”. Det är en term för den speciella oskärpa som uppstår när något är ur fokus. Bokeh framträder ofta som cirkelformade mönster som många fotografer tilltalas av. Cirklarna är ibland lite kantiga eftersom de påverkas av bländaröppningens form.
