Illustration av en kameras bländare mot lila bakgrund. En liten uggla med pekpinne sitter på ett papper som visar olika bländarstorlekar.

ModerskeppetFoto

Hur fungerar egentligen bländaren?

Vad gör bländaren på din digitala kamera och hur funkar den? Och varför anges bländare med så konstiga tal? Här får du allting förklarat på ett sätt som är lätt att förstå.

Anders Sejdeborn

Bländaren i ett kameraobjektiv kan enklast beskrivas som hålet som ljuset passerar in genom. Att ”välja bländare” handlar helt enkelt om att välja storleken på just det hålet.

Mer om bländare och andra kamerafunktioner i Davids onlinekurs: Kom igång med din systemkamera.

Bländaröppning

Vitsen med stora bländaröppningar

Med en större bländaröppning går det snabbare att ge sensorn tillräckligt mycket ljus, vilket gör att du kan ha kortare slutartider (och/eller lägre ISO) och ändå få en välexponerad bild.

Bländaren påverkar också skärpedjupet, det vill säga hur mycket av ditt motiv som blir skarpt.

Ett vanligt skäl att välja en stor bländaröppning är att få till suddig bakgrund. Ju större bländaren är, desto kortare blir nämligen skärpedjupet.

Olika skärpedjup

Skärpedjupet påverkas dock av andra faktorer utöver bländaren, bland annat fokusavståndet och sensorns storlek. På en enklare kamera som har mindre sensor är det därför svårare att få till ett superkort skärpedjup.

Så får du suddig bakgrund i dina bilder

Genom att ta bilder med stor bländare kommer ditt motiv vara skarpt och bakgrunden suddig. Lär dig hur i gratiskursenGrunderna i att fotografera”. Titta på avsnittet om suddig bakgrund direkt här.

Vitsen med små bländaröppningar

En väldigt liten bländaröppning innebär att allt i motivet hamnar i fokus. Samma fenomen gör faktiskt att vi ser lite skarpare när vi minskar ögats pupill genom att kisa!

Vill du fotografera en landskapsbild där både stenen i förgrunden och bergen i horisonten är skarpa, är det alltså liten bländare som gäller.

Bergslandskap taget med liten bländare

Du kan också väja en mindre bländare för att slutartiden ska bli längre. Eller för att du vill fånga ”stjärnljus”. När hålet är väldigt litet påverkas nämligen det inkommande ljuset av optiska fenomen som skapar vackra stjärnformer.

Stjärnformad sol

Den omvända skalan

Det som brukar vara mest förvirrande i början är att bländarskalan beter sig lite underligt.

Stora bländare anges med små tal. Små bländare anges med stora tal. 2,8 är med andra ord en betydligt större bländare än 11.

Förklaringen är att det egentligen handlar om en kvot. Därför ser du ibland talet utryckt som f/2,8, f/5,6 och så vidare. f står för engelskans focal length, alltså det vi kallar brännvidd på svenska.

Stor bländare = ljusstarkt objektiv

På alla objektiv brukar den största möjliga bländaren anges. Om objektiv A klarar av en större bländare än objektiv B brukar man säga att objektiv A är ljusstarkare.

På vissa zoomobjektiv kan det istället vara ett intervall som anges. Om det exempelvis står 1:4-5,6 så betyder det att största möjliga bländare när du inte zoomar är 4 och största bländare när du zoomar in max är 5,6.

Objektiv med bländartal

Att det är ett intervall innebär helt enkelt att objektivet inte har storleken och optiken som krävs för att kunna ha samma stora öppning över hela zoomspannet. Zoomobjektiv som klarar stora bländare för alla brännvidder är betydligt dyrare.

Därför är sportfotografens objektiv så stort

Stora objektiv

Hur blir det om du vill plåta saker på riktigt långt håll och ändå ha ett väldigt ljusstarkt objektiv? Jo, eftersom storleken på bländaröppningen hänger ihop med brännvidden kommer hålet bli jättestort.

Objektivet måste alltså vara gigantiskt och är väääldigt dyrt att tillverka. Därför är det främst de som är beroende av riktigt korta slutartider på väldigt långt håll som investerar i ljusstarka jätteobjektiv.

Fördjupning: Förstå de märkliga talen

Som jag sa tidigare hänger bländartalet ihop med brännvidden.

Om du exempelvis ställer in ditt objektiv på 100 mm kommer bländare 4 ge ett hål som är 100 / 4 = 25 mm i diameter. Väljer du istället bländare 8 kommer hålet bli 100 / 8 = 12,5 mm.

Jämförelse av bländare

Så varför anger vi inte bara hålets diameter istället? Hade inte det varit mycket enklare? Nej det hade det inte, eftersom det är kopplat till brännvidden. När du varierar brännvidden (exempelvis genom att zooma med objektivet) kommer ju hålets storlek också att variera, även om bländaren är densamma.

Brännvidd 100 mm och bländare 4 ger som sagt ett hål med 25 mm i diameter. Brännvidd 40 mm med samma bländare 4 skulle istället ge en diameter på 10 mm.

Bländartalet bestämmer alltså bara den relativa storleken på hålet. Exakt hur stort det blir i millimetrar styrs av brännvidden.

Ett visst bländarvärde ger samma mängd ljus

Det finns dock en sak som är gemensamt när bländaren har ett visst värde, nämligen mängden ljus som når sensorn. Det gör att exponeringen alltid blir densamma när bländartalet, ISO och slutartid är låsta, oavsett vad du hittar på med brännvidden. Hade det inte varit så hade det blivit väldigt rörigt att ställa in kameran.

Bländarskala

Varje bländarsteg, dvs varje halvering eller dubblering av ljusinsläppet, kallas ibland för f-stopp. Skalan med de hela bländarstegen blir 1 – 1,4 – 2 – 2,8 – 4 – 5,6 – 8 – 11 – 16 – 22…

På många kameror kan du dock justera bländaren i mindre intervall än ett helt bländarsteg . Värden som 3,2 och 7,1 förekommer alltså också.

Men varför så ojämna tal? Jo, när du gör bländaröppningen ett steg mindre, exempelvis från 2,8 till 4 är det hålets area som måste halveras, inte hålets diameter. Matematiken gör då att talen ser lite knepiga ut.

 

Senast uppdaterad: 16 maj 2024