Från kursen: Bildleverans

Myter kring begreppen dpi och ppi vid bildleverans

Lås upp avsnittet

För att kunna se avsnittet behöver du ha tillgång till kursen via ett medlemskap. Köp medlemskap

Myter kring begreppen dpi och ppi vid bildleverans

Från kursen: Bildleverans

72 dpi är en gammal kvarleva från 80-talet. Lär dig bakgrunden till det och hur du undviker fallgropar när du ska leverera digitala bilder
Köp medlemskap
Även om du vet att det är pixelmängden, som är det avgörande och det centrala, när du ska skicka bilder, så kan det hända att den som beställer bilder av dig ber om ppi-värde i stället. Det där är inte helt ovanligt. – Nej, det är inte särskilt ovanligt och man kan säga att det finns två möjliga situationer då. Antingen så vet beställaren vad den pratar om, eller så vet beställaren inte vad den pratar om. Och jag skulle vilja visa topp tre tecken på att en beställare inte riktigt vet. För att göra det lite mer spännande och inte minst godare så har jag mina Kinderägg här nu. – Härligt! – Mumsa i oss först. ♫ Musik ♫ Okej. I de här Kindergrunkorna nu så har jag topphemliga lappar med de här topp tre tecknen. – Härligt! – Du ser här... – Jag ska blunda och dra. – Dra du! – Den börjar vi med. – Ja! – Och då har vi lapp... numero... – Håll upp den där så man ser. Ber om ppi på webb-bilder. – Ja, det här är en klassiker. Det kan vara så här att du levererar bilder till en hemsida och de ber: Kan inte du skicka bilderna i 72 ppi. Feltänket här är att det spelar ingen roll vad det står i ppi-rutan. Därför att... ...det är pixelmängden som är avgörande, när det gäller webb-bilder. Jag har gjort ett experiment här. Den vänstra bilden har ett ppi-värde på 1 och den högra har ett ppi-värde på 300. Som du ser, när bilden hamnar på en webb-sida, så spelar det ingen roll. – Den har lika många... – Ja, vad som står i den rutan spelar ingen roll. Det handlar om hur många pixlar bilden innehåller. Och de är lika här. Det är 400 pixlar och 400 pixlar på bredden. Så då kommer bilden att se likadan ut på webben. – Precis! Men skulle man skriva ut de här igen, som vi visade i förra filmen, så skulle det bli gigantisk skillnad på utskrifterna naturligtvis. – Och det är just då vid utskrift, som ppi-värdet spelar roll. – Ja. – Och det är bara då. – Men... Du nämnde 72 ppi nu. Det är ofta en siffra man hör, när det gäller webb-bllder. Då undrar man ju varför. Jo, jag tänkte kika på det. Året är 1983 och Apple släpper en skrivare som heter Imagewriter. Det är en matrisskrivare, som i standardläge använder 72 dpi, alltså 72 bläckprickar på varje tum. När Apple sedan skapar en första Macintosh-datorn, så inser de hur käckt det skulle vara om något på skärmen blev exakt likadant utskrivet på papper. Därför får den inbyggda skärmen precis 72 pixlar för varje tum. Så var det i mitten av 80-talet. Sen kom Gyllene skor och Tjernobyl och Murens fall och Rederiet. Och i takt med tiden förpassades gamla skärmar med upplösningen 72 till tippen. Idag har våra skärmar mycket högre upplösning. Men den här legendariska siffran lever alltså ännu kvar, och har helt felaktigt blivit synonym med lämplig upplösning för bilder på skärm. Ja, så det här med 72 ppi är alltså bara ett gammalt spöke. Hör du den siffran, kan du vara säker på att din beställare inte riktigt har koll på läget. Okej! – Ja! Jag måste ha dramatik, när jag väljer. Och då har vi... – Anger endast ppi. Ja, det är också en klassiker, om jag får säga det igen, som jag stöter på ganska ofta. jag får förfrågningar från beställare som säger: Skicka in bilen i 300 ppi. Bara det här ppi-värdet är alltså bara en siffra i det läget. Jag måste veta nånting mer, för att beställningen ska vara specificerad. – Precis. Du behöver antingen få veta pixelmängd eller fysisk storlek i cm. En kompetent beställare säger snarare då: 300 ppi i 20 x 30 cm. Då går det att veta exakt hur många pixlar som behövs. – Ja, bra! – Sista nu då. Nu behöver jag inte ens blunda. – Jag tror jag vet, jag tror jag vet! – Yes, vad har vi här? – Säger dpi men menar ppi. Ja, de blandas ofta ihop de här. Dpi som står för dots per inch och ppi, som står för pixels per inch. – Precis! Och egentligen är det inte ett så allvarligt misstag, tycker jag. – Nej. – Men det säger nånting. Dpi är för utskrifter, dots per inch är att man syftar på bläckdropparna, medan ppi handlar om den digitala bilden, pixels per inch. – Ja, och som du sa, inte så allvarligt fel. Om du ska gå in och rätta det här varje gång, så kanske du framstår som en besserwisser snarare. Så vårt tips är väl att du ska läsa det här som ppi, för det är garanterat det som menas. Men var lite på din vakt då. Kanske signalerar det att din beställare inte har hundra koll på allt det här. – Mm. – Ja, bra! Det var topp tre. – Det var topp tre. – Och det här gäller ju inte bara beställare, utan det här är ju också leverantörer, som behöver ha koll på det här. Håller du bara isär de här begreppen lite grann är det inte så stora problem. – Nej! Jag skulle understryka det en gång till. Faktiskt! Det här med ordet upplösning. Det betyder två olika saker. Det betyder pixelmängd och det betyder pixeltäthet. Kan du hålla isär dem så klargör det jättemycket.

Så tycker våra medlemmar

Läs alla omdömen om Foto