Från kursen: Bildleverans

Bildleverans till tryck: Soft proof och hard proof

Lås upp avsnittet

För att kunna se avsnittet behöver du ha tillgång till kursen via ett medlemskap. Köp medlemskap

Bildleverans till tryck: Soft proof och hard proof

Från kursen: Bildleverans

Lär dig mer om vad begreppen soft proof och hard proof innebär när det handlar om bilder som ska levereras till ett tryckeri.
Köp medlemskap
När en bild ska tryckas kommer den ursprungliga färgrymden ofta att behöva tryckas ihop eller komprimeras. Trycket kan inte återge alla de färger som den digitala bilden från början innehöll. För att förutse hur det tryckta resultatet kommer att bli kan du göra två olika saker, soft proof och hard proof. Soft proof innebär att man via en mjukvara, exempelvis Photoshop, simulerar visning i den här nya mindre färgrymden så att man kan bedöma om det är nånting som blir problematiskt i bilden. Det kanske är vissa färger som ser märkliga ut eller får någon förskjutning som inte ser bra ut. Soft proofing är inte nånting som du gör primärt för att åtgärda något i bilden. Du gör det liksom inte och sen ska du fixa en massa saker utan använd det snarare som en grund för att diskutera med tryckeriet eller reprot kring vad de ska vara uppmärksamma på. Se det mer som en tidig analys som ger dig input i en diskussion snarare än att du ska fixa nånting. Hard proof är istället ett provtryck, alltså en verklig utskrift som simulerar en tryckprocess. Magnus på TMG får berätta. Magnus, det här med provtryck. Kan inte du berätta lite om det? – Kärt barn har många namn. Man kallar det för digitalt provtryck, färgprovtryck, färgprov, proof, hard proof, you name it. Det betyder att man gör en utskrift för att simulera tryckresultatet helt enkelt. Det gör man nästan alltid på en bläckstråleskrivare och man har en speciell programvara där man har kalibrerat skrivaren så att den återspeglar tryckresultatet på till exempel en offset press. Hur det faktiskt kommer att bli på den färdiga upplagan. Man vill kanske köra ut ett sånt innan man trycker sin bok i tusen exemplar och får se hur den ser ut. Man kan köra ut en utskrift och så tittar vi om färgerna är okej eller om vi vill ändra lite om någon är fel. Då kan man göra dem ändringarna direkt. Det viktiga med ett provtryck är också att det alltid innehåller en mätstrip. Provtrycket ska helst vara ett certifierat provtryck vilket betyder att du ska kunna skicka det till vilket trycker som helst eller vilken byrå som helst och de vet att de här färgerna som de ser är korrekt återgivna. Jag kan visa ett exempel. Här har vi ett provtryck som simulerar ett offset tryck på ett obestruket papper. Om du tittar lite här kan du se att det finns en mätstrip med som säger att det här är innanför standard och ett annat tryckeri eller en annan byrå skulle kunna mäta in den här stripen och säga att det är rätt och riktigt, att färgerna är korrekta. Det är det som krävs för att det ska vara ett riktigt provtryck. Det här är alltså det säkraste sättet att bedöma tryck. Det görs ofta då det är lite viktigare trycksaker som ska produceras. Hard proof kan du göra själv med en egen bläckstråleskrivare men det kräver rätt utrustning, det kräver rätt mjukvara och det kräver kunskap. För de allra flesta ger det en mer rättvisande bild att låta tryckeriet göra provtrycket.

Så tycker våra medlemmar

Läs alla omdömen om Foto