Så väljer du rätt plats för landskapsfotografering

Lås upp avsnittet

För att kunna se avsnittet behöver du ha tillgång till kursen via ett medlemskap. Köp medlemskap

Så väljer du rätt plats för landskapsfotografering

Från kursen: Naturfoto – Arbetsflöde

Tore Hagman, Camilla Noresson och Patrik Larsson berättar om hur stor betydelse platsen har för själva fotograferingen.
Köp medlemskap
(Musik) Ja, om vi tittar lite på vart någonstans man ska åka för att fotografera så är det klart att det är mycket mycket lättare om man ger sig iväg till till exempel Island eller Lofoten. Jag har några exempel här ifrån Lofoten, där jag tycker själv att det är ganska lätt att fotografera. Dels har vi ett väldigt spännande ljus där, och dels är det mycket lättare att bygga upp sina bilder, sina landskapsbilder. Den bilden vi ser här är ett typiskt, klassiskt sätt att jobba. Tydlig förgrund som visar snön, mellanpartiet med blocken och fläckarna i bakgrunden. Och så himlen där, som är lite dramatisk och bygger upp hela den här bilden. Blicken glider in i den här bilden. Om jag åker ut i landskapet hemmavid får jag aldrig de förutsättningarna riktigt, som jag får när jag kommer upp i sådana här miljöer. Det går alltid att göra bilder där, tycker jag. Om man åker till södra Lofoten så är förutsättningarna, framför allt sommar och vårvinter, väldigt stora att göra bra bilder. Det är så uppenbara motiv. Det finns fin bakgrund, bergstoppar. Du har formen i landskapet, och du har väldigt ofta ljuset. Skulle jag åka omkring i det här västgötska landskapet som jag har omkring mig, så får jag verkligen leta efter motsvarande möjligheter. Det är ju sanningen. Därför är det väl så att många åker till Island, till Norge. Storslagen natur helt enkelt. Det säger sig självt att det är mycket lättare. – Det finns ju platser dit väldigt många åker. Men hur svårt är det då att hitta en unik bild på en sådan plats? – Jättesvårt! Jag kan känna lite, jag ska inte säga avsmak, för det gör jag inte, men jag känner att om jag bestämmer mig för att åka till Lofoten en femte gång nu, och vet att trehundra andra stått precis på samma strand och tagit liknande motiv, då har man liksom omöjliggjort det för sig själv att ta en unik bild. Så jag vet inte, men mer och mer känner jag: gräv där du står! (Musik) Det här är ett litet, litet sumphål, en liten damm utanför Hultsfred i Småland. Jag och min fru hade varit i Norra Kvills nationalpark, och så skulle vi ta en omväg hem till svärföräldrarna, och så körde vi förbi ett ställe med bilen. Och jag bara: vänta, vänta, vänta! Det fanns någonting där som var intressant. Så jag vände bilen och ställde mig vid sidan av vägen, och stökade ner här, till det här stället. Och så gick jag runt här och fotograferade i nästan en timme, i det här lilla, lilla snåriga hålet. Det låg en betongfabrik uppe på en kulle som man inte riktigt såg där vid andra sidan. När jag hade haft den där timmen där så kände jag ganska direkt att det här är en av de bästa fototimmar jag någonsin haft! Alltså, var jag än har varit i världen, så blir det en av de bästa timmarna i ett litet sumphål utanför Hultsfred i Småland. Det intressanta där är nästa tanke: jag är kanske den första som fotograferat här överhuvudtaget! Men kommer jag till Yellowstone, eller Söderåsen, eller Kullaberg, så har där varit tusentals fotografer före mig. Men det ju går fortfarande att hitta, och jag är så glad att jag vågade agera på det här. Platsen kan vara jätteavgörande, för man måste trivas på den platsen där man ska ta bilder. Hamnar man någonstans där man känner "Det här funkar inte, jag tycker inte om att vara här", då kommer det heller aldrig att bli några bra bilder, tänker jag. Jag tror att en porträttfotograf som inte tycker om människor kommer inte att komma så långt. En landskapsfotograf som inte gillar kusten kommer aldrig att kunna fotografera vid kusten. Man måste hitta rätt område att vara i, men själva platsen annars behöver inte spela så stor roll, så länge man har ett område man gillar. Alla platser måste inte vara det mäktigaste, största, häftigaste som finns. Det finns mindre områden som kan vara väl så intressanta. – Besöker du någon gång platsen som du ska fotografera, innan själva fototillfället? – Jag har gjort det vid ett tillfälle, det var när jag fick uppdraget att göra en bok om Göteborg. Då åkte jag ner på stan och gick runt för att bekanta mig med staden, alla stadsdelar. Sen åkte jag hem, och så tänkte jag så här: hur ska jag fixa den här boken? Jag behöver tusentals bilder. Men jag måste åka ner och ta minst två riktigt, riktigt bra bilder varje gång jag är nere. Så om jag åker ner tre dagar i veckan, och har tre år på mig, då fixar jag det. Så normalt sett brukar du inte åka och reka särskilt mycket? Nej, jag rekar aldrig.

Så tycker våra medlemmar

Läs alla omdömen om Foto