Bakgrund fotografen Erik Johansson

Från kursen: Moderskeppet följer Photoshopmästaren Erik Johansson

Fotografen och bildkonstnären Erik Johansson återvänder ofta till sitt barndomshem och sin uppväxtmiljö för att fota och träffa familjen.
Köp medlemskap
Även om jag bor i Prag nu så kommer jag väldigt mycket tillbaka till de här miljöerna för att fota material till projekt och jobb, och även att hälsa på familj och så. – Så det här är ditt barndomshem? – Det är mitt barndomshem, det var här jag växte upp och spenderade väldigt mycket tid när jag var liten. Det har en dragningskraft för mig att komma tillbaka hit på nåt sätt, det är nånting som jag gillar. Även om de världar som jag skapar är ganska surrealistiska och går i olika riktningar, så blir det ett sätt att skapa nån form av röd tråd genom det hela, genom att använda väldigt mycket av miljöerna runt omkring här. Så det har blivit en grej att jag gärna gör det. – När började du fota och redigera? – Man kan väl säga att jag började nånstans runt år 2000, då fick jag min första digitalkamera. Det var första gången jag egentligen stötte på digital manipulation av bilder. Jag började i något som hette Paintshop Pro eller något sånt. Det var ett program där jag började leka med bilder och testa vad man kunde göra. Just det här att jag alltid haft ett stort datorintresse, och jag gillar att rita och måla, så blev det ganska naturligt när jag fick min första digitalkamera, att se om man kunde modifiera en bild på samma sätt som när man ritar och målar. Att se hur mycket man kunde förändra en bild, och samtidigt ändå få det att se ut som ett fotografi. – Du har tagit fram fika. – Ja. Bulle? Mamma har bakat. Kaffe eller te? (Miljöljud) – Sen var det väl inte förrän nån gång runt 2007 som jag fick upp intresset för fotografi på en lite mer avancerad nivå eller vad man ska säga. Jag köpte min första digitalkamera, systemkamera, och det var då nån gång som jag upptäckte att bildkvalitén blev så mycket bättre på en sån där Canon EOS 350D eller liknande. Då kände jag också att jag ville testa om jag kunde lägga ner mer tid på efterarbete med bilderna. Det var då jag började bli mer seriös med att försöka skapa någon form, och det på något sätt blev naturligt med surrealistiska idéer. Det var modifierade verkligheter. – Du har en bild i köket här också. Vad är det för bild? – Det här är en bild som handlar om en idé som jag hade haft ganska länge. Att moln och får känns lite liknande på något sätt. Just de här ulliga fåren känns som att de skulle kunna vara en del av molnen. Jag hade väl idéer om hur det skulle kunna gå till. Kunde man slänga upp ett får i luften? Men det kändes lite extremt, och alla moln ser ju lite annorlunda ut. Kanske är det någon som formar och stylar de här fåren, och sen flyger de upp i himlen och blir olika moln på något sätt. Då tänkte jag att för att de ska kunna komma upp behöver man kanske nån form av ramp. Och det mörkare fåret skulle kanske kunna vara mer som ett åskmoln eller så. Det var där nånstans som idén föddes, det här med att det är någon som står och friserar fåren, som sen åker upp i himlen. – Det är klart att det inte är alla människor som ser de kopplingarna, mellan fårens ull och molnen. – Nej, det är klart. Men om man tänker på det. Har inte alla tänkt att får och moln ändå är lite lika. – Hur har du lärt dig det du kan? – Jag är självlärd egentligen. Både med fotografi och efterbehandling i Photoshop. Självlärd innebär ju att man testar sig fram och ser vad som är möjligt, men jag har också haft stor hjälp av olika onlineguider. Moderskeppet har såklart varit en väldigt stor källa för att lära sig grunderna, och få en djupare förståelse för verktygen och hur de fungerar. – Här är också din bild på något. – Ja, det här är nån sån där merchandise som de gjorde i Korea. Jag vet inte vad det här är. Det är en kylskåpsmagnet. – Hur är det att se sina bilder på kylskåpsmagneter? – Jaa, det är ju lite märkligt. De gjorde allt möjligt som paraplyer, kaffemuggar och lampor. Men jag tror att det var kulturen där. De vill ha mycket merchandise. Tejp och grejer. Erik Johansson-tejp. Ibland frågade de så här: Erik, shall we do a pillow? No pillow! (Erik skrattar glatt) Erik, shall we do umbrella? Okay, umbrella is okay. Man får tänka till lite. Var drar man gränsen? Jag drar gränsen vid kudde. Gå inte längre än kudde. Paraply, okej, kudde, nej. – Varför kom du in på just den här typen av bilder som du idag är känd för? – Jag vet inte riktigt. Men det har väl alltid intresserat mig att på något sätt försöka hitta nånting, som övergångar mellan olika material, eller att försöka skapa en berättelse och berätta den på ett absurt sätt. Det har väl på något sätt alltid tilltalat mig, både när jag har ritat och målat, och även just vid fotograferandet. Det är ingenting jag har valt, att jag vill göra surrealism, eller att det ska se ut så här. Utan jag har gått på någon form av magkänsla, som har gjort att det har blivit som det har blivit.

Så tycker våra medlemmar

Läs alla omdömen om Foto